Undersökning av efterfrågetrycket

Inflations- och inflationsorsaksteorin är ett så vittgående ämne att en undersökning på området redan från början kräver en klar precisering av undersökningens synsätt. I föreliggande undersökning i skall efterfrågetrycket analyseras ur ekonomiskt-politisk synvinkel, närmast med hänsyn till möjligheterna att begränsa efterfrågetrycket och skapa balans mellan efterfråge- och utbudsströmmarna.Målsättningen innebär att mätningsproblemet kommer i förgrunden, dvs. hur stort är efterfragetrycket vid en viss tidpunkt eller under en viss period.Om efterfrågetryckets storlek eller förändringar inte kan uppskattas kvantitativt, finns ingen konkret grund för en efterfrågetrycksbegränsande ekonomisk politik.Huvudfrågeställningarna måste därför sättas i omvänd ordning än ovan, och lyder:

1. Vad avses med efterfrågetryck, och kan detta efterfrågetryck mätas kvantitativt?
2. Om detta är omöjligt, kan en uppskattning av efterfrågetrycket ske via nagon annan variabel, som sammanhänger med totalefterfrågetrycket?
3. Vilken effekt har efterfrågetrycket?
4. Hur kan den efterfrågetrycksbegränsande politiken påverka efterfrågetrycket?

Undersökningen söker således följa ett alternativt sätt att se på inflationsproblemet - inte direkt ur pris- eller löneaspekten, utan ur det inflationsupprätthållande och inflationsdrivande efterfrågetryckets synpunkt. Analysen kan dock sammankopplas med pris- och lönebildningens och efterfragetryckets inbördes beroendeförhållanden.